Då var det dags för en tripp i sälens överfiskade vatten, men eftersom man firar midsommar här är det lika bra och prova på fiskelyckan i de diverse pölarna som finns att tillgå. Inge direkt märkvärdigt med denna trippen. Ett par av de pölarna vi besökte va fisken riktigt svårflörtad oavsett vad man bjöd dom på. Naturen är riktigt fin och man verkligen njuter av det. Men vädret stod inte på våran sida denna gång heller mest blåsigt och regn. Men vad gör det vi nötte på i vanligt takt.
En vandring på några kilometer så hittar man denna fina lilla pöl mellan 2 fjälltoppar. Ena sidan sluttade lite brantare och kan tänka mig att det är riktgt djupt och snabbt där. Vi höll oss på den sidan som myrmarken hade fått fäste och växt ut en bit på
Men turen var på sidan igen, vinden börjar blåsa på och då gör den det längst med den avslånga lilla tjärnen.
Sist men inte minst så vart det ett återbesök till ett örings tjärn där man såg ett riktigt stort vak förra året. Kanske fisken finns kvar kanske inte, men vi bestämde oss för att testa lyckan och trotsade vädret. Ser inga vak eller nån aktivitet alls på sjön när vi kommer fram. Bestämmer mig för att testa med långsamt sjunkande lina och en liten streamer med klass 5 spöt. Knyter på en ny tafs av polycarbon och börjar nöta längst ena sidan. Sen var det dags att prova stället man sett vaket på. Man hoppas verkligen att fisken finns kvar för det var inte en liten tjärtfena som gjorde dom vågorna förra året. Lägger ut flugan kast efter kast, känner ett litet nafs och krokar nått men det släpper efter några sekunder. Men va gör det, det vart inge större fisk.
Lägger ett nytt kast så långt man bara kan komma, låter linan sjunka 10s innan hemtagning. Halvvägs in med linan känner man ett kraftigt ryck. Nästan så man tappa fluglinan, men lyckas hålla kvar den mellan fingrarna. Känner några riiiktigt tunga ryck i spötoppen och en rusning som drar ut all löslina i ruskig fart. Tur att linan var blöt annars hade man nog bränt ett par fina hack i fingrarna. Fisken stannar till ett tag, låter spöt sköta jobbet och vevar in linan så fort fisken ger tillfälle för det. Då var det dags för nästa rusning, då dras hela fluglinan ut från rullen med lite backing. Nu sitter hjärtat i halsgropen, 2 snabba rusningar och fisken känns extremt pigg. Vevar in linan och bänder upp monstret men den vägrar att komma upp. Så rusar den igen och igen och igen. Nu har polarn lagt ifrån sig flugspöt och står bakom och tittar på och försöker få en glimt av fisken. Då säger jag på skämt "Skulle fan inte förvåna mig om det är en gädda igen" och skrattar. Nu börjar fisken bli trött och man nästan se slutet på fluglinan och tafsen börjar komma upp till ytan. Första siluetten av fisken syns nu mot botten, jag såg inte det själv utan polarn såg det "oj jävlar tappa den för fan inte den är fanime över en meter lång"
Nu börjar armarna skaka av nervositet, shit vilket monster är det jag har krokat. Sätter lite extra press på fisken nu för att inte döda den i drillningen. Nu kommer den upp tafsen har nått toppöglan sakta men säkert bänder jag upp fisken till ytan. "MUHAHAHAHAHAHHAAAA, en gädda, du e fanime gäddkungen du" säger polarn och viker sig nästan av skratt. Ja jävlar vilken besvikelse detta vart. Nu pressade jag fisken extremt hårt trots att den gjorde några rusningar till. Stadigt gälgrepp och gäddan vart landad. Vågen landade på 6.84kg på klass 5 spö med en tafs på 0.20 polycarbon. Hade det inte vart polycarbon hade jag tappat fisken efter första rusningen. Stremern satt djupt inne i en av gälbågarna.
När besvikelsen över att det är en gädda så kommer känslan man får när man lyckats få en stor fisk. En riktigt fet gris till gädda som ätit en massa öringar genom åren. 6.84 kg taget på en klass 5 och med 0.20 som tafs och ökade mitt person bästa rejält på flug fångad gädda. Sen att man har höjt 2st av sina personbästa med samma fluga som dessutom är en egen komposionen gör saken ännu bättre. Men lite sötsur seger smak fick man eftersom det vart en gädda och inte en dröm öring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar